Studeranderätt

Skolans studeranderättsliga standard

Alla folkhögskolor är skyldiga att ha en studeranderättslig standard. Skolans studeranderättsliga standard är de dokument där studerande, personal och styrelse finner studerandes rättigheter och skyldigheter beskrivna. Den visar också folkhögskolans informationsskyldighet i dessa frågor.

Skarpnäcks folkhögskola är från och med våren 2011 ansluten till FSR, dvs. Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. Detta är ett organ dit kursdeltagare kan vända dig om de anser att de har fått en felaktig behandling på skolan. Detta kan röra information om kostnader, former för studerandeinflytande, kursplaner osv. Dock kan man inte kontakta FSR i frågor som rör omdömet.

Vår studeranderättsliga standard hittar du på skolans interna sidor på folkbildningsnätet. Den delas ut i samband med kursstart.

Innan du blir studerande hos oss är det viktigt att känna till följande:

  • Antagningsförfarande hittar du här på hemsidan under respektive kurs.
  • Materialkostnader hittar du här på hemsidan under respektive kurs.

Resten av detta dokument får du när du börjar på skolan.

Syftet med statens bidrag till folkbildningen och folkhögskolorna är att:

  • Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
  • Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom t.ex. politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete)
  • Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället
  • Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.

Deltagarinflytande

Varje klass har Klassråd en gång i veckan för att diskutera och besluta om klassens interna angelägenheter. Klassrådet väljer en representant till Studeranderådet som träffas flera gånger under terminen för att diskutera och besluta om studerandefrågor på skolan. Synpunkter och förslag går sedan vidare till lärarråd, kollegium eller rektor.

Varje måndag kl. 09.45 har hela skolan en samling, där den som vill kan informera om vad som ska hända kommande vecka. Under detta möte tas inga beslut utan det är informationspunkter som tas upp.

Två gånger per läsår deltar också två representanter från studeranderådet i ett skyddsrondsmöte. Detta leds av biträdande rektor och tar upp arbetsmiljöfrågor för alla som jobbar eller studerar på skolan.

 

Intyg och behörigheter

A. Allmän linje

Alla intyg och behörigheter förutsätter godkänd närvaro.

a. Kursintyg och studieomdöme

På folkhögskolan finns inte betyg. Folkhögskolan har i stället ett Studieomdöme som är en sammanfattande beskrivning av den studerandes förmåga att bedriva högre studier.

Med studieomdömet kan du konkurrera om platser på högskolan i en speciell behörighetsgrupp för just folkhögskolestuderande.

Studieomdömet sätts av lärarna gemensamt varje läsår. Men det är först efter avslutad utbildning som studieomdömet är användbart, dvs. efter det tredje och sista året på folkhögskola. Studieomdömet tar hänsyn till många faktorer, bland annat förmåga att bearbeta och kritiskt granska information, initiativförmåga, samarbetsförmåga och att slutföra planerade, överenskomna arbetsuppgifter – såväl enskilt som i grupp.

Studieomdömet graderas så här:

Mindre god studieförmåga (1)
Mindre god studieförmåga – God studieförmåga (1,5)
God studieförmåga (2)
God studieförmåga – Mycket god studieförmåga (2,5)
Mycket god studieförmåga (3)
Mycket god studieförmåga Utmärkt studieförmåga (3,5)
Utmärkt studieförmåga (4)

Observera att studieomdöme och behörighet i ämnen inte är samma sak. Studieomdömet värderar en studerandes förmåga till vidare studier och utgör ett helhetsomdöme. Behörighet ges i olika ämnen och tar hänsyn till nivå, kunskaper och färdigheter i varje enskilt ämne.

Efter varje läsår får du ett studieintyg som visar vilken kurs du gått, vilka ämnen/teman du studerat och antal timmar.

b. Grundläggande och särskild behörighet

Du kan gå 1-4 år på allmän kurs. Hur länge beror på dina tidigare studier, din arbetslivserfarenhet och dina framtidsplaner. Under tiden på folkhögskolan studerar du bland annat en motsvarighet till 3-årigt gymnasium.

Allmänna kursen kan ge det som kallas grundläggande behörighet för högskolestudier i sju gymnasiegemensamma ämnen:

  • Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andra språk 1, 2 och 3 för dig som inte har svenska som modersmål.
  • Engelska 5 och 6
  • Samhällskunskap 1a1
  • Matematik 1b
  • Naturkunskap 1a1
  • Religionskunskap 1
  • Historia 1a1

Utöver dessa behörigheter kan vi utfärda Särskilda behörigheter i:

  • Samhällskunskap 1a2
  • Historia 1a2
  • Naturkunskap 1a2
  • Matematik 2 och 3
  • Engelska 7

Vi garanterar dig inte behörigheter, men vi gör det möjligt för dig att studera för dessa behörigheter. Slutresultatet beror till sist på dig själv, din utveckling i ämnet och din arbetsinsats.

B. Bättre svenska för invandrare

Efter avslutad kurs får deltagare som uppfyllt närvarokraven ett intyg som visar vilken kurs de deltagit i, vilka ämnen/teman de studerat och antal timmar de har studerat de olika ämnena.

 

C. Fritidsledarlinjen 
Efter två års studier på fritidsledarlinjen får en deltagare som klarat alla delkurser ett utbildningsbevis.

På en del universitet och högskolor ges möjlighet att studera vidare i fritidsvetenskap eller pedagogik. Du får då möjlighet att tillgodoräkna dig 20 poäng från vår fritidsledarutbildning och kan läsa vidare direkt på B-nivån (20-40 poäng). Det gäller också för vissa utbildningsprogram. Detta kräver dock särskild prövning på respektive högskola/universitet

D. Serietecknarutbildningen
Efter ett års studier får du ett kursintyg som visar vilken kurs du har deltagit i samt med uppgifter om innehåll i kursen.

Närvaro

Utgångspunkten är 100 procent närvaro för alla studerande. Närvaron på lektionerna är central i folkhögskolans verksamhet. Din frånvaro från gruppen påverkar hela gruppens kunskapsutveckling. Det är i det gemensamma arbetet med klassen och lärarna som kunskapsutveckling och mognad sker.

Närvaron följs kontinuerligt upp av klassläraren och skulle den studerande hamna under 85 procent i närvaro så har vi ett antal steg som genomförs.

Uppföljning av för hög frånvaro

Steg 1    Klassföreståndaren eller aktuell ansvarig lärare har samtal med de som visar tecken på hög frånvaro. Samtalet dokumenteras av läraren.

Steg 2    Om ingen positiv förändring har skett inom tre veckor har klassföreståndaren eller biträdande rektor ytterligare ett samtal. Vi utfärdar då ett skriftligt kontrakt om en provmånad med krav på minst 90 procent närvaro i alla ämnen och telefonanmälan varje gång den studerande uteblir från skolan.

Steg 3    Om kontraktet inte uppfylls kan den studerande, efter behandling i kollegiet och i ledningen, avskiljas från skolan och studierna.

 

All frånvaro, även sjukdom, räknas som frånvaro. Om någon är tvungen att vara borta från skolan gäller ändå närvarokravet på 80% för att bli godkänd på kursen/ämnet.

För Fritidsledarlinjen gäller full närvaro och att man måste ta igen de delkurser eller delmoment som man missat.

Om en kurs upphör eller ställs in

Om en kurs inte kan starta meddelas deltagarna omedelbart och skolan hjälper till att hitta andra kurser och skolor för deltagarna, i första hand våra systerskolor, i andra hand övriga skolor i Stockholmsområdet.

Om en kurs ställs in efter kursstart tar skolan ansvar för att om möjligt omplacera deltagarna till andra skolor, i första hand våra systerskolor, i andra hand övriga skolor i Stockholmsområdet.

Disciplinära åtgärder

1. Policy gällande våld och hot om våld

Skolan accepterar inte våld eller hot om våld i verksamheten. Detta gäller självklart både deltagare och personal.

Våld eller hot om våld polisanmäls alltid.

Deltagare som har utövat våld eller hotat med våld kan stängas av från skolan av rektor.

2. Policy gällande kränkande behandling

Skolan accepterar inte kränkande behandling pga. ursprung, religion, kön, läggning eller funktionshinder eller annan omständighet.

Skulle en sådan situation uppkomma gällande deltagare tas frågan upp i klassrådet med deltagarna eller kollegierna/personalmötet med personalen. Kurator finns tillgänglig för att vid behov stötta deltagare som blivit utsatta.

Om frågan inte kan lösas på annat sätt kan deltagare som inte respekterar policyn komma att stängas av från utbildningen.

3. Policy gällande droger

Droger och alkohol hör inte ihop med studiearbetet på Skarpnäcks folkhögskola. Skolan är en drogfri miljö. Det betyder att inga droger – vad de än må vara – skall intas av någon i samband med eller i anslutning till skoldagen. Skarpnäcks folkhögskola verkar för bildning, utbildning och utveckling . Drogerna leder till personliga och sociala tragedier och beroende – det vill vi inte medverka till.

Eftersom det kommer nya droger på marknaden hela tiden är det inte bara svårt utan också ointressant för oss som skola att identifiera de olika drogerna och försöka ”skräddarsy” ett program för varje händelse. Vår hållning är klar och enkel: det skall inte förekomma några som helst droger på skolan!

Alla som söker till skolan informeras redan vid antagningsintervjun om den drogfrihet som gäller. Samtidigt frågar vi om den sökande har eller har haft alkohol- eller drogrelaterade problem. Svaret antecknas i protokollet och det blir den första dokumentationen av den sökandes drogfrihet. Om det senare visar sig att vi missletts vid intervjun, kan det i sig vara en orsak till att avskilja en elev från skolan.

Detta betyder inte att den som haft drogproblem för all framtid skulle vara utestängd från studier på Skarpnäcks folkhögskola. Nej, i stället betyder det att vi vill veta från början när missbruket ägt rum för att kunna bedöma om våra resurser räcker till den sökandes behov och om antagning kan bli aktuell. I regel krävs en relativt lång drogfri tid innan studierna på Skarpnäcks folkhögskola kan inledas.

Resten av detta dokument får du när du börjar på skolan.